Foto: Ferrari Media

Ferrari 812 Superfast

Urtypen för bilar från Ferrari har en frontmonterad V12:a och bakhjulsdrift. Sådana bilar har man byggt sedan 1947 och man fortsätter. Den senaste i raden är Ferrari 812 Superfast och det är den motorstarkaste frontmotorbilen i märkets historia.

 

Den nya Superfast är en utveckling Ferrari F12 och den modell som 2015 kom därefter och kallades F12 TdF ”Tour de France”. TdF hade en begränsad produktion på 799 bilar. Vid årets Genevésalong nu i mars 2017 presenterade Ferrari sin senaste och mest kraftfulla gatbil någonsin, Ferrari 812 Superfast. Det är en bil med mycket imponerande prestanda. Den har en V12-motor som levererar nära 800 hästkrafter och den gör 0-100 km/timme på 2,9 sekunder.

 

Ferrari 125S

Konceptet med V12 och frontmotor har funnits med sedan Ferrari började tillverka sportbilar 1947. Det är alltså 70 år sedan man tog fram Ferrari 125S, en bil med V12 1,5 liter och 118 hk. Den vägde bara 650 kg och radade upp segrar i sportvagnsracing. Om 125S hade 5,5 kg/hästkraft så har Superfast bara 1.9 kg/hästkraft.

 

Fantasibrist?

Namnet ”Superfast” låter som om man haft lite brist på fantasi nere i Maranello. Men som vanligt vill Ferrari knyta an till sin långa tradition. Det har lanserats bilar med benämningen Superfast både 1956 och 1966. Det var lågseriebilar, men då liksom nu ville man sälja en bil som var exklusiv och extremt snabb, ”Supersnabb”.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Motorn, någonting i hästväg

Motorn på 6,5 liter ger nära 800 hästkrafter vid 8 500 v/minut och det bästa vridmomentet på 718 Nm får man vid 7 000 v/minuten. Men det som imponerar mer och som gör bilen väldigt lättkörd är att man får hela 80% av vridmomentet redan vid 3 500 v/minut. För att nå upp i de här effekterna (123 hk/liter) på en motor utan vare sig turbo eller kompressor använder man en teknik som utvecklats inom F1. Man använder sig av insprutning med ovanligt högt tryck, hela 350 bar i kombination med variabelt insug.

 

Elektronisk styrning

Som de flesta andra moderna bilar med så här mycket motoreffekt har bilen diverse elektroniska system som optimerar väghållning och acceleration. Vad kanske inte så många gillar är att man nu också för första gången har elektrisk styrning med ett system man kallar EPS, Electric Power Steering.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Design

Designen är gjord av Ferrari Styling Centre och ser man bilen i siluett har den en extremt lång motorhuv och en avhuggen akter. Det är i och för sig ingenting nytt utan påminner om Ferrari 275 GTB från 1964. Man har försökt ge bilen ett kraftfullt utseende genom att betona hjulhusen med breda skärmar och en ganska extrem linjeföring som förstärker luftutsläppen bakom hjulen. Jämfört med F12 har man nu gått från enkla bakljus till dubbla. Bilen säljs i en röd jubileumsfärg man kallar ”Rosso Settanta”.

 

Det som inte fanns på 1960-talets 275 GTB är en genomarbetad undersida på bilen. Tack vare vindtunneltester har bilen ”flaps”, både fram och bak, för styrning av luften under bilen så att man uppnår maximalt marktryck vid högre farter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skrivet av Gunar Johansson

April 2017

 

     Kontakt